Dark web: vad det egentligen är, och varför dina uppgifter hamnar där

Dark web, eller mörka webben, beskrivs ofta som en väldig kriminell undre värld som gömmer sig under internet. Verkligheten är både mindre och mer vardaglig. Det är en liten del av internet som du bara når med särskild programvara, oftast Tor, och som är utformad för att dölja vem som driver en webbplats och vem som besöker den. Den anonymiteten skyddar dissidenter och visselblåsare. Den lockar också kriminella marknader, och därför kan dina stulna uppgifter passera där.

Yta, djup och mörker: tre olika saker

Deep web och dark web blandas ofta ihop. Din e-postinkorg är en del av deep web helt enkelt för att den är privat; det finns inget mörkt med den. Dark web definieras av den teknik som används för att nå den och av den anonymitet den ger.

Vad som faktiskt finns där

Vissa välkända organisationer driver officiella .onion-versioner av sina webbplatser så att människor i länder med censur eller övervakning kan nå dem säkert. Flera redaktioner använder onion-baserade system för säker inlämning av dokument från källor. Samtidigt använder kriminella forum och marknadsplatser samma anonymitet för att handla med droger, stulna uppgifter, hackerverktyg och tjänster. Polis och myndigheter, bland dem Europol, stänger regelbundet ner sådana marknader, och nya dyker upp. Mycket av det ”skrämmande” som folk berättar om är bedrägerier: de som handlar på dark web blir själva ofta lurade.

Så hamnar dina uppgifter där

• Dataintrång: ett företag du använder blir hackat, och dess kunddatabas (e-postadresser, lösenord, adresser, ibland mer) säljs eller läcker ut.
• Infostealers: skadlig programvara på någons dator samlar in sparade lösenord och sessionscookies; de stulna ”loggarna” säljs i stora partier.
• Ransomware-läckor: grupper som ägnar sig åt dubbel utpressning publicerar stulna företagsuppgifter på egna läcksajter när offren vägrar betala.
• Nätfiskekit: falska inloggningssidor samlar in inloggningsuppgifter som sedan säljs vidare.

Det som händer sedan är mestadels automatiserat. Brottslingar sätter ihop läckta e-postadresser och lösenord i enorma listor och provar dem på andra tjänster, en teknik som kallas credential stuffing. Det fungerar eftersom så många återanvänder samma lösenord. Personuppgifter används också för att göra nätfiske mer övertygande: en bedragare som vet din adress och vilken butik du beställt från kan skriva ett mycket trovärdigt meddelande.

Så kontrollerar du om du är drabbad

Du behöver inte besöka dark web för att ta reda på om dina uppgifter har läckt, och det ska du inte heller göra. Tjänster som Have I Been Pwned, som drivs av säkerhetsforskaren Troy Hunt, låter dig kontrollera om din e-postadress finns med i kända läckor, och många lösenordshanterare varnar nu när ett sparat lösenord dyker upp i en läcka. Vissa tjänster för ”bevakning av dark web” är användbara; andra säljer mest trygghetskänsla. Den kostnadsfria kontrollen och en bra lösenordshanterare täcker det mesta en privatperson behöver.

Vad du gör när dina uppgifter har läckt

• Byt lösenord på det drabbade kontot, och på alla andra konton som använde samma lösenord.
• Använd en lösenordshanterare så att varje konto från och med nu får sitt eget långa, slumpmässiga lösenord.
• Slå på tvåfaktorsautentisering, helst med nycklar (passkeys) eller en autentiseringsapp.
• Var extra misstänksam mot meddelanden som nämner detaljer från läckan; brottslingar använder dem för att verka legitima.
• Om ekonomiska uppgifter eller identitetsuppgifter har läckt, håll koll på dina kontoutdrag och ta reda på vilka bedrägeriskydd ditt land erbjuder.

Anonym är inte samma sak som oåtkomlig

Anonymiteten på dark web är stark, men den är ingen magi. Polisen och internationella organ som Europol har stängt många kriminella marknadsplatser genom åren. Ofta höll tekniken men inte människorna: operatörer och köpare identifierades genom misstag de gjort på andra ställen, som ett återanvänt användarnamn, en personlig e-postadress, en leveransadress eller pengar som spårades när de flyttades mellan kryptovaluta och vanliga bankkonton. För vanliga användare gäller lärdomen också åt andra hållet: nyfikenhetsbesök på kriminella marknadsplatser är meningslösa och riskabla. Bedrägerier finns överallt där, och att ladda ner något alls från sådana webbplatser är ett säkert sätt att infektera din egen dator.

Kopplingen till din egen dator

De flesta läckor sker på andras servrar, och inget på din Mac kan hindra att ett företag blir hackat. Det du kan påverka är om din egen dator blir en källa: en infostealer på din Mac lämnar dina lösenord direkt till marknaden. Att hålla programvaran uppdaterad, undvika knäckta appar och hålla koll på vad som ansluter till internet minskar den risken. FireAI visar vilka appar som skickar data vart och kan blockera en okänd app före dess första anslutning; de valfria hotlistorna kan också flagga anslutningar till kända skadliga servrar. FireAI kan inte se eller ta bort uppgifter som redan har läckt någon annanstans.